dagensarena: Inför jobbskatteavdrag för personer med sjukersättning

”DEBATT Samhällets resurser behöver omfördelas genom en rättvis skattereform och socialförsäkringssystemets överskott bör investeras i välfärd. På så vis kan vi förbättra den ekonomiska tryggheten för kroniskt sjuka och personer med nedsatt funktionsförmåga, skriver Marina Carlsson, Stina Melander, och Sara Hultqvist.

Under de senaste årtiondena har förvärvsarbete blivit allt viktigare för att kunna klara sig ekonomiskt. Medan lönerna ökade med cirka 60 procent under perioden 1995 till 2012 har personer utan förvärvsarbete från 1995 till idag i stort sett haft oförändrade inkomster. En förklaring bakom utvecklingen är de skattepolitiska lättnaderna i form av jobbskatteavdrag som kostar staten runt 100 miljarder kronor per år. Medan enorma skattelättnader gynnar personer med goda inkomster har exempelvis sjukersättning inte räknats upp på många år trots att socialförsäkringssystemet genererar årligen upp till 30 miljarder kronor.”

Marina Carlssons, Stina Melanders och Sara Hultquists debattartikel publicerades 2019-11-23, texten ovan samt nedan har kopierats från den artikeln. Hela artikeln finns på https://www.dagensarena.se/opinion/infor-jobbskatteavdrag-personer-med-sjukersattning/?fbclid=IwAR05ih_JyoTC1f55TxDH2QQLB2jgE5faEoMHjVn0A0MEz3ES3z-ezrQScfM.

”Jämfört med män med funktionsnedsättningar har kvinnor det ekonomiskt sämre ställt och är överrepresenterade i den grupp som har en inkomst som ligger under gränsen för fattigdom, det vill säga inkomster som är lägre än 60 procent av den statistiska mittpunkten mellan lägsta och högsta lönen i Sverige. Att leva ett aktivt och självständigt vuxenliv är omöjligt för dessa kvinnor.”

”Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi sade i en intervju med SVT Nyheter Öst den 15 november att regeringen vill göra en översyn av lagstiftningen kring aktivitets- och sjukersättningen. Samtidigt har regeringen höjt bostadstillägget för ålderspensionärer utan att personer som lever på aktivitets- eller sjukersättning får ta del av det.

Debattartikelns författare avslutar med nedanstående text.

”Omfördela resurserna genom en rättvis skattereform och investera socialförsäkringssystemets överskott i välfärd. Förbättra den ekonomiska tryggheten för kroniskt sjuka och personer med nedsatt funktionsförmåga genom att

  • anpassa sjukersättningen till löneutvecklingen av förvärvsarbete
  • öka resurserna särskilt för kvinnor med funktionsnedsättningar som är beroende av sjukersättning och riskerar fattigdom
  • införa skattelättnader i paritet med jobbskatteavdrag för personer med sjukersättning.

Vi vill främja utvecklingen av ett jämställt och hållbart samhälle. Vi är övertygade om att rimliga ekonomiska förutsättningar vid långvarig sjukdom och skada ger fler en chans att leva ett självständigt och aktivt liv. Detta skapar i sin tur bättre förutsättningar för en framgångsrik rehabilitering vilket ökar möjligheterna till egen försörjning på lång sikt.”

För att ta del av samtliga inlägg inom kategorin…

reclaimLSS/Harald Strand: Varför betalar personer med sjuk- och aktivitetsersättning mest skatt?

”Helt stolligt eller hur?

Det handlar om personer som har så stora funktionshinder, så att de tillhör den lilla grupp som har LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. De har en inkomst på mellan 8641 till 9804 kronor i månaden brutto före skatt beroende på ålder.

På denna blygsamma inkomst betalar de mest skatt av alla. De betalar cirka 900 kronor mer skatt per månad än en vanlig arbetstagare. De betalar cirka 1000 kronor mer i skatt per månad än en ålderspensionär.

Logiken säger att detta är helknäppt och helt oförståeligt, eller hur? En vanlig arbetstagare med denna låga inkomst är inte heltidsarbetare. Pensionärer med denna låga inkomst är så kallade fattigpensionär och har kanske varit hemmafru eller har av annat skäl inte arbetat så mycket i Sverige. De har under nuvarande regering prioriterats.”

Åren 2009 – 2019 var Harald Strand ordförande för FUB i Stockholms län, 2009 startade han FUBbloggen, som främst skriver om LSS. På ReclaimLSS är Harald är en flitig skribent och redaktör. Haralds blogginlägg publicerades 2019-10-02, texten ovan samt nedan har kopierats från den artikeln. Hela artikeln finns på http://reclaimlss.org/2019/10/varfor-betalar-personer-med-sjuk-och-aktivitetsersattning-mest-skatt/?fbclid=IwAR0_f1WltBAaYVVqmxVIhF3SnnOiG71r9dloXdCx9z8Wo8j_aE4vpW0uhcs#comment-38100.

”Orsaken är jobbskatteavdrag. Vi har fått 6 stycken sedan år 2007 till år 2019. Statens kostnader är idag cirka 130 miljarder för detta avdrag. Effekten på nya jobb och fler arbetade timmar har inte vetenskapligt kunnat bevisas.

Det som också har bevisats är, att de som ingår i LSS-gruppen med en maxinkomst på netto 7500 kronor i månaden efter skatt inte har goda levnadsvillkor. Som ni säkert förstår går många i gruppen idag back varje månad. De måste få bidrag från anhöriga, för annars blir det försörjningsstöd, det som tidigare hette socialbidrag.

Vem är ansvarig för detta? Kan de förklara varför LSS blivit så? En lag som skulle garantera goda levnadsvillkor för de som omfattades.

Hjälp mig väcka sovande politiker!”

För att ta del av samtliga inlägg inom kategorin…

Medborgerlig rättighet till likvärdig hälsovård 2 (2)

Läs gärna avsnitt 1 i följetongen ”Medborgerlig rättighet till likvärdig hälsovård” om du inte redan har gjort det.

Texten nedan publicerades på Annika Taeslers Facebooksida 10 januari 2020. Stort tack för att du har godkänt att ditt inlägg publiceras på www.ensjukvarld.se! Annika är ryggmärgsskadad, sitter i rullstol och har assistans.

”Ni är många som hört av er efter mitt inlägg i går, inte sällan med erfarenheter bra mycket mer hårresande än mina. Och förutom hard facts – som att vi med funktionsnedsättningar löper betydligt högre risk att dö i cancer, därför att vi inte kan ta del av den hälsovård som erbjuds andra medborgare (trots att vi, via skattsedeln, är med och finansierar den) – håller ni med om att det mest förnedrande är att det framställs som om det är vårt eget fel att utrustningen inte är anpassningsbar. Som om vi är lama för att jävlas, liksom. Därför vill jag göra en sak extremt tydlig: DET ÄR INTE VÅRT FEL. Inte gynstolar man måste tillhöra en gymnasttrupp för att klättra upp i, inte röntgenapparatur som inte går att justera – och framför allt inte bemötande från människor som på sin höjd borde få vakta potatisar.

Fatta allt vi åstadkommer varenda dag! TROTS integritetsutmanade politiker/handläggare/sköterskor, trots snöröjare som använder handikapparkeringsrutorna som avstjälpningsplats, trots våra egna (ofta) bångstyriga kroppar. Det skulle vara löjligt enkelt att göra en superhjältefilm om vem som helst av oss. Och när Erik och hans kompisar blir pensionärer kommer de se tillbaka och undra vad fan vår tid höll på med.”

Syntolkning:
En bild av en ”ankhäst”, dvs. en korsning av anka och en häst. Djuret har en stor gul näbb och ett stort fågelhuvud. Bakre delen av djurets kropp är en hästkropp, med en fyra långa ben och en hästsvans. I bakgrundens syns ett landskap med buskar, träd och en stor yta där djuret kan springa fritt.

Följande texten står med stora versaler ovanför ”ankhästen”: ”JUST BECAUSE YOU’RE DIFFERENT DOESN’T MEAN YOU’RE NOT BEAUTIFUL.” (Svensk översättning: ”BARA FÖR ATT DU ÄR ANNORLUNDA BETYDER DET INTE ATT DU INTE ÄR VACKER.”)

Följande texten står med stora versaler under ”ankhästen”: ”NOW YOU GO OUT THERE AND SHINE, YOU MAGNIFICENT WHAT-THE- FUCK.” (Svensk översättning: ”GÅ NU UT DÄR OCH SKIN, DU MAGNIFIKA VAD I HELVETE.”

Medborgerlig rättighet till likvärdig hälsovård 1 (2)

Texten nedan publicerades på Annika Taeslers Facebooksida 9 januari 2020. Stort tack för att du har godkänt att ditt inlägg publiceras på www.ensjukvarld.se! Annika är ryggmärgsskadad, sitter i rullstol och har assistans.

”Om jag blev kallad till mitt livs första mammografiscreening idag? Ja. Om sköterskan konsekvent omtalade mig som ”hon” inför min assistent (så att jag till slut måste påpeka att jag föredrar att bli tilltalad i första person)? Onekligen. Om hon sedan misslyckades med att passa in mig i maskinen, med tilläggsutropet ’Men vad kan du göra egentligen?!’ Jomenvisst. Om det slutade med att jag hänvisades någon annanstans utan undersökning, ’Du får väl gå till vårdcentralen!’? Självfallet.

Den medborgerliga rätten till likvärdig hälsovård. Nån gång måste jag nog skriva om den.

#meränbaraöverleva”

Syntolkning: Ett foto med information om Bröstcentrum Mammografi vid Södra station på Södersjukhuset i Stockholm.

Klicka här om du vill läsa del 2 i följetongen ”Medborgerlig rättighet till likvärdig hälsovård”.

Skymningslandet del 4 (10)

Texten nedan publicerades på Jörgen H:s Facebooksida 27 oktober 2018, omkring en månad efter det senaste riksdagsvalet.

Vintern börjar göra sitt intåg i Skymningslandet och kvicksilvret i termometrarna blir allt mindre synligt samtidigt som samhällsklimatet fortsätter sin kärva utveckling där medmänsklighet och förståelse för andra blir allt mer sällsynt, allt medan den annalkande vintern bäddar in vidderna i ett ombonat vitt fluffigt täcke som skapar den där idylliska känslan.

I de ombonade stugorna kurar folket för att komma undan den bistra vinterkylan men de är inte sysslolösa då mycket måste ordnas före de annalkande helgerna såsom julklappar, pyntning och förbereda all mat och allt annat som är så viktigt denna tid på året.

I andra stugor råder dock en annan prioriteringsordning men även där är det fullt upp med aktiviteter men av andra anledningar. Dessa individer måste ständigt planera sin vardag och möta kraven från ständigt förändrade förutsättningar. Det kan vara allt från personal som inte dyker upp p.g.a. sjukdom, sen färdtjänst eller kontakt med någon av alla de professioner som krävs för att få livet att rulla på för en funktionsvarierad i behov av samhällets stöd för att nå jämlika levnadsvillkor där förhoppningen är att slippa funktionshinder som gör att man upplever sig funktionsnedsatt.

Det är kontakt med läkare, habilitering, fysioterapeut, specialpedagoger, logoped, syncentralen, dietist etc. och listan kan göras längre. Det är intyg som ska begäras in, blanketter som ska fyllas i, hembesök där hem, kropp och själ ska nagelfaras av olika tjänstemän allt för att kvalitetssäkra insatsen…

Tyvärr så får allt fler erfara att ”kvalitetssäkringen” prioriterar besparingar av skattekronor istället för att säkra att samhället faktiskt erbjuder insatser som ger möjlighet till mer jämlika levnadsvillkor då de striktare tillämpningarna av lagar och regler inte erbjuder några andra alternativ som gynnar individen i behov av stöd för att leva självständigt.

För många är smärtan och oron påtaglig, både fysiskt i märg och ben och psykiskt i själ och hjärta när samhället sviker.

Ett svekfullt samhälle som ställer grupper mot varandra och ger upp sina ambitioner och visioner om innevånarnas likvärdighet bäddar inte för ständiga förbättringar då konsekvenserna av dess agerande är påtagligt och talar sitt tydliga språk.

Det blir allt mer mörker i skymningslandet då utvecklingen på många områden går åt fel håll men det finns trots allt fortfarande ljusglimtar då många individer och organisationer fortsatt kämpar för att få tillbaka lite ljus i vår tillvaro och efter natten så ska en gryning komma.

Skymningslandet del 3 (10)

Texten nedan publicerades på Jörgen H:s Facebooksida 19 september 2018, bara någon vecka innan det senaste riksdagsvalet.

I skymningslandet börjar vardagen infinna sig för de flesta efter valet som varit.

På skolgården leker barnen och ungdomarna hänger som vanligt men så ringer klockan och LSS-hemkunskap står på schemat för klassen med ungdomar, de ska få lära sig tillaga det utlovade valfläsket. Men ungdomarna har inga tankar på att tillaga valfläsk då de har svårt att samsas och är fullt upptagna med att försöka vara häftiga och tillhöra den vinnande grupperingen.

Plötsligt ringer skolklockan igen och det har blivit rast så klassen masar sig ut på skolgården där de får se ett barn från mellanstadiet som inte är som alla andra utan måste kämpa för sin plats på skolgården. Detta barn har fått hjälp av en assistent för att kunna delta i aktiviteterna på skolgården så som att leka med de andra barnen och känna livsglädje även om behoven är något större än för övriga barn för att uppnå likvärdiga erfarenheter och påverka sin egen situation i vardagen på skolgården.

Ungdomarna från högstadiet ser på varandra med avund i blicken att detta barn har en assistent, hur kan detta barn tillåtas att ta plats på skolgården. Är det verkligen rimligt och efter en kort diskussion mellan de häftigaste ungdomarna så kommer de fram till att barnet fuskar då det får hjälp att gunga med sina klasskamrater, detta kan inte accepteras och rykten bör omgående spridas om detta fusk och överutnyttjande.

Men ungdomarna nöjer sig inte med att endast sprida rykten, de passar snabbt på när barnet är själv för en stund och bildar en ring runtomkring för att spotta och vräka ur sig glåpord över barnet, några delar till och med ut slag och sparkar.

Några barn ser vad som händer och börjar påkalla uppmärksamhet från någon lärare som är på skolgården, till sist så tar sig en lärare tid för att uppmärksamma vad som inträffat och påkallar därför deras uppmärksamhet. Ungdomarna gillar naturligtvis inte att bli uppmärksammade under dessa former och börjar genast med att slingra sig och skylla på varandra varför det inträffade. Men få känner ånger eller kliver fram för att föregå med gott exempel och agera för att barnet verkligen ska få en återupprättad möjlighet att ta sin rättmätiga plats på skolgården.

Läraren som ingrep och påkallade uppmärksamhet över vad som pågick har också hört ryktena som florerat på skolgården utan att förstå att det är just rykten som spridits av ungdomarna. Läraren köper det som snappats upp med hull och hår för visst är det orättvist att ett barn får mer hjälp än de övriga barnen för att kunna gunga lika högt, detta fusk och överutnyttjande måste också rapporteras så får föräldrarna ta ställning till denna komplicerade situation som uppstått.

Föräldrarna får ta del av vad som hänt och av den information som spridits men de flesta slår ifrån sig det som pågår och orkar inte ta in vad som inträffat då det för de allra flesta inte berör just deras barn. Många tänker att detta är något som ungdomarna kommer att kunna reda ut sinsemellan då de utlovat att alla barn i behov av stöd och hjälp ska få det och de har till och med förekommit att de försökt övertrumfa varandra i sina snåriga löften. Vilka som omfattas av de snåriga löftena eller hur de ska införlivas eller eventuella konsekvenser blir för komplicerat att ta ställning till om det skulle ha nämnts men det låter åtminstone trovärdigt då lärarna informerar om ungdomarnas löften.

Vid nästa lektion i LSS-hemkunskap så ska ett nytt recept finnas tillgängligt för ungdomarna och då ska valfläsket tillredas. Men uppdraget till receptförfattaren har varit tydligt under den tid det tagit att arbeta fram och det är att det måste sparas ordentligt på de begränsade råvarorna.

Men under slutet av receptskrivandet gavs nya direktiv då det framkom att resultatet skulle bli direkt hälsovådligt så besparingskravet på råvarorna plockades bort, men villkoret att inga fler råvaror ska behövs jämfört med nuvarande kostnadsnivå då redan stora mängder råvaror kunnat sparas in genom att utesluta elever från att ta del av hemkunskaps-lektionerna.

Så nu när ungdomarna ska tillreda fläsket så bör man inte förväntas sig att det ska vara extra saltat eller syltat då risken finns att det blir vatten och skorpa som kommer att erbjudas under intensiv marknadsföring , så som att det är näringsrikt och uppfyller betygsskalans krav om goda smaker vad det nu i praktiken innebär men det låter åtminstone bra.

I en annan del av Skymningslandet inte långt från skolan ligger regeringskansliet och där efterapar de som styr och önskar att få styra beteendet från ungdomarna i skolan.

Den röda draken slog sig för bröstet just före valet och lovade någon miljard till LSS-livbojar men nämner inte att det sparats in flera miljarder under mandatperioden genom formuleringar i regleringsbrevet som nu frigjort pengar som kan spenderas på en förstärkt föräldraförsäkring eller andra jätte viktiga reformer…

Dessutom var det Försäkringskassans fel att situationen blivit som den är och eventuella regleringsbrev eller intentioner från den röda draken har naturligtvis ingen påverkan på en statlig myndighet är budskapet som trummas ut.

De mindre drakarna i den blå koalitionen kräver förändring och utlovar mer resurser till LSS-livbojar men är tystare om att deras budgetar fortfarande är kraftigt under de nivåerna som tidigare fått råda och då ska vi inte nämna den större mörkblåa draken som gjort allt för att ducka och ignorera situationen för de med LSS-livbojar och till största delen bara harklat fram att utredningen måste inväntas för det måste tas krafttag mot fuskarna.

Att drakarna ska förmå att presentera förslag som återupprättar LSS livbojarna ser fortsatt ut som en utopi. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller många bra saker och anses nog av många utanför maktens korridorer som självklarheter och sunt förnuft. Men i Skymningslandet så anser många drakar att detta endast är visioner som kan förbises på olika vis då ambitionerna saknas för att uppnå sunt förnuft.

I Skymningslandet tillåts det t.ex att lagen (LSS) tillämpas och tolkas på allt mer horribla sätt. Allt fler jurister hos det allmänna ombudet ordnas med uppdrag att driva individers förfrågningar om hjälp i sin vardag till sin spets med målsättning om än mer strikt tillämpning för att enkelt uppnå besparingar utan att behöva skylta med sina faktiska ambitioner.

Men det har nu gått så långt i denna LSS-Jenga att de flesta drakar förstår att nuvarande situation för dem i vattnet med punkterade LSS-livbojar är ohållbar och därför utlovas lagändringar, men vilka och i vilken form de nya LSS-livbojarna ska erbjudas pratas det tystare om och visioner och ambitioner tillåts lysa med sin frånvaro allt för att lugna den breda massan.

Så nu återstår att se vem som tar tag i rodret och förhoppningsvis styr LSS skutan mot lugnare vatten och bjuder upp de med LSS-livbojar på land till övriga innevånare här i Skymningslandet. Ska det bli en ny gryning eller ska fler kapitel måste skrivas i kampen om ett återupprättat LSS medan mörkret blir allt mer påträngande?

Aftonbladet/DHR: Vi lever i fattigdom – ändra på reglerna nu

”Debattören: Människor med funktionsnedsättning får kämpa för sin försörjning

DEBATT. De flesta människor har ont om pengar någon gång i livet. Att man blir av med arbetet, skiljer sig eller blir långvarigt sjuk är några vanliga orsaker till att ekonomin havererar. Efter en tid brukar det dock lätta igen. Man får ett nytt jobb, blir sambo eller frisk från sin sjukdom, och ekonomin blir genast bättre.

Om du på grund av olycka eller sjukdom får en bestående funktionsnedsättning är det däremot troligt att du gör en klassresa nedåt, både socialt och ekonomiskt. Utöver att tampas med själva funktionsnedsättningen och den nya vardag som den kan medföra, får du antagligen också kämpa för din försörjning.

Om du inte redan har en fast anställning är det svårt att få jobb. Och om du inte jobbar full tid kan det vara tufft att få ekonomin att gå ihop.”

Rasmus Isaksson är förbundsordförande i DHR – Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet. Hans debattartikel publicerades i Aftonbladet 2019-12-30, texten ovan samt nedan har kopierats från den artikeln. Hela artikeln finns på https://www.aftonbladet.se/debatt/a/8m1Qmr/vi-lever-i-fattigdom–andra-pa-reglerna-nu?fbclid=IwAR1bUTjnq6st3Msugp7YlvXhZLmEXJfoCTrAaFTymUbWtR3TCvZyqUlncy0.

”Varken socialförsäkringen eller det kommunala försörjningsstödet är konstruerade för personer som behöver långvarig eller livslång försörjning.
Fyrkantiga gränser för sjukersättning (25, 50, 75 eller 100 procent) medför också att människor får svårt att jobba utifrån sin faktiska förmåga. Kanske skulle du kunna arbeta 60 procent i stället för 50 och därmed förbättra din hushållsekonomi. Men i dag går inte det.
Andra åtgärder som skulle kunna lindra problemet lyser tyvärr med sin frånvaro.
Personer med funktionsnedsättning som är hänvisade till sjuk- eller aktivitetsersättning för sin försörjning ska till exempel inte få del av skattesänkningen i den allmänna pensionen eller höjt bostadstillägg, enligt regeringens budget för 2020.
Medan andra grupper kan glädjas åt ett litet tillskott i hushållsbudgeten, hålls alltså många personer med funktionsnedsättning kvar i fattigdom.
DHR anser att det behövs ett tydligare regelverk med ett skydd som garanterar att personer med sjukersättning har kvar en skälig summa varje månad när avgifter och hyror är betalda. Vi vill därför:

  • Att sjukersättningen ska följa allmän lönenivå och höjas med samma procentsats som det avtalats om i de årliga kollektivavtalsförhandlingarna.
  • Att sjukersättning inte ska beskattas hårdare än andra inkomster.
  • Att reglerna kring bedömning av arbetsförmåga mot arbetsmarknaden ska bli mer flexibla, liksom gränserna för sjukersättning (i dag 25, 50, 75 eller 100 procent).”

För att ta del av samtliga inlägg inom kategorin…

SVT.SE: Larmet: Utbredd fattigdom bland människor med funktionsnedsättning

”Många människor med funktionsnedsättning lever på sjukersättning, en ersättning som inte räknats upp i takt med lönerna.
Intresseorganisationer slår nu larm om utbredd fattigdom.

Många personer med funktionsnedsättning lever i dag på sjukersättning och vittnar nu om en allt svårare ekonomi. Det beror på att sjukersättningen inte räknas upp i takt med lönerna, utan med den låga inflationen. Organisationen DHR ”delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet” slår nu larm om en utbredd fattigdom bland medlemmarna.”

SVT:s artikel publicerades 2019-12-30, texten ovan samt nedan har kopierats från den artikeln. Hela artikeln finns på https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utbredd-fattigdom-bland-manniskor-med-funktionsnedsattning?fbclid=IwAR0DXTmAw0DHAqHD310gYOXImYGUnVgwNp43q7E_KPqHeeq4HLfxQltd-pw. Överst på den sidan har SVT även lagt ut en video med ett nyhetsinslag som visades på Rapport och Aktuellt 2019-12-30.

”S: Vi vill ändra på det, men måste budgetförhandla

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) håller med om att sjukersättningen halkat efter och säger sig vilja ändra på det.

– Det återstår att se hur det går i budgetförhandlingen, nu är det ju fyra partier som förhandlar om budgeten. Och inför varje budgetförhandling så görs det ett antal prioriteringar. Men det är självklart rimligt att den aspekten finns med. Om vi vill ha ett jämlikt samhälle så måste vi se till också att vi har en utveckling där grupper inte hamnar efter, säger han.”

Att personer med sjukersättning inte får ta del av det höjda bostadstillägg som pensionärerna fick fr.o.m. årsskiftet poängterades också i nyhetsinslaget.

”– Det är bra att ålderspensionärerna får höjt bostadstillägg. Det som inte är bra är att de andra grupperna inte hänger med och det är rimligt att vi har som målsättning att det är samma nivåer. Men det återstår att se vad vi får igenom i budgetförhandlingar, säger Shekarabi.”

Klicka på http://ensjukvarld.se/category/sjukersattning/ om du vill ta del av samtliga inlägg inom kategorin ”Sjukersättning”.