Finn Hellman är frilansjournalist och sociologistuderande. Stort tack för att du har godkänt att din text publiceras på www.ensjukvarld.se. Texten nedan publicerades på Finn Hellmans Facebooksida 13 mars 2020.
”Jag har inte lyckats analysera vad det är som har gjort mig så irriterad på hela Corona-grejen, förrän alldeles nyss. Det var nämligen nån på radio som sa att det han tror att många upplever som obehagligt är bristen på kontroll. Man är van att känna att man har kontroll över sitt liv och plötsligt upplever man att man inte har det längre. Och när han uttryckte det så förstod jag äntligen mig själv och mina reaktioner på nyhetsrapporteringen och medmänniskors reaktioner.
För min del är jag inte van att känna att jag har kontroll över mitt liv. Allt som oftast känner jag mig utlämnad åt godtyckliga sammanhang och medmänniskors opålitliga välvillighet. Vilken spårvagn är det här? Oj, vad har hänt här på trottoaren, är det ett vägarbete? Är det min tur snart, det finns ju inget talande kösystem här på apoteket? Vilken våning stannade hissen på nu? Släppte färdtjänsten av mig på rätt ställe? Kommer kurslitteraturen i tid och kommer punktskriften att vara uselt korrad? Var det nån som försökte mata eller klappa min ledarhund nu? Osv osv.
Jag menar inte att förminska hotet från Corona eller dess konsekvenser. Men jag inser att min fatalistiska inställning är en bieffekt av att leva med en grav funktionsnedsättning i det här samhället. Eftersom jag inte är van vid att uppleva det som att jag har kontroll över mitt liv, känner jag mig inte stressad av den nya situationen heller. Jag bara konstaterar att plötsligt är det många fler som kanske känner som jag har gjort under hela mitt liv.
Plötsligt kan folk inte handla på egen hand utan blir beroende av att andra gör det åt dem. Plötsligt blir folk isolerade i sina hem och kan eller får inte ta sig ut.
Välkomna till parallellsamhället. Så här är det för många av oss jämt. När faran är över och ni kan återgå till era självständiga liv hoppas jag att ni kanske minns hur det var och hjälper till att befria oss som är kvar i parallellsamhället. Kanske ni har blivit insiktsfulla och beredda att jobba för samhällsförändring.”